KASAM friskfaktorer för digital arbetsmiljö – UX på jobbet

UX på jobbet

Salutogenes skapades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University, Israel. Salus = hälsa på latin, genesis = ursprung på grekiska. I sin forskning undersökte han överlevare från koncentrationsläger och identifierade då faktorer som skapar hälsa, hälsans ursprung. Han definierade begreppet KASAM som är “känsla av sammanhang” med de tre komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. KASAM kan ses som förmågan att i en stressad situation förstå helheten samt att förstå och kunna hantera tillgängliga resurser.

Varför ska man då tillämpa det salutogena synsättet på arbetsmiljö? Högskolan Väst i Trollhättan har forskat på salutogenes i ett antal år och kommit fram till att…

“människor och system som utvecklar möjligheter att implementera det salutogena sättet att leva inte bara lever längre utan också uppfattar att de är vid god hälsa, har bättre livskvalitet och mentalt välbefinnande. Även om de blir sjuka eller får en kronisk sjukdom klarar de sig bättre än genomsnittet. “.

Det salutogena perspektivet på arbetsmiljö fokuserar på “friskfaktorer” i stället för “riskfaktorer”.

Salutogen digital arbetsmiljö är baserad på KASAM friskfaktorer för utformning och användning av digitala verktyg och arbetsprocesser som bidrar till- och vidmakthåller god hälsa för medarbetarna. Det är UX, User eXperience, på jobbet.

1. Friskfaktor meningsfullhet

Upplevelsen av meningsfullhet är en förutsättning för engagemang på jobbet och arbetsglädje. Kan man inte känna meningsfullhet med arbetsuppgifterna eller användning av de digitala verktygen uteblir energi att göra ett bra jobb. Man blir då oengagerad, uttråkad och frustrerad.

  • Arbetsuppgifter ska vara meningsfulla för individen och verksamheten.
  • Digitala verktyg ska vara meningsfulla att använda för de arbetsuppgifter de är avsedda för.
  • Resultatet av användning av digitala verktyg ska bidra till egen utveckling.
  • Kompetens att klara av att använda digitala verktyg ska bidra till känsla av yrkesstolthet.
  • Återkoppling från närmaste chef att arbete med digitala verktyg utförs på rätt sätt.

2. Friskfaktor begriplighet

Låg begriplighet kan göra det svårare att göra rätt saker och fatta kloka beslut i rätt tid. Då begripligheten är för låg kan det skapa frustration och osäkerhet. Man upplever att man inte riktigt har “koll på läget”.

  • Det ska tydligt framgå för användaren hur de digitala verktygen ingår i ett sammanhang för verksamheten och dess processer.
  • Digitala verktyg ska ge stöd för att förstå arbetsprocesser, var den anställde befinner sig i processen och vilken funktion i verksamhetsprocessen den anställde har.
  • Information som presenteras på digitala verktyg ska var snabb att söka, tydlig och enkel att tolka, samt ge stöd för kloka beslut.
  • Digitala verktyg ska ge goda möjligheter för att delge andra information och att själv delges information.
  • Digitala verktyg ska stödja bra och entydig kommunikation.

3. Friskfaktor hanterbarhet

Grunden för hanterbarhet är förmågan att kunna påverka sin situation och sin omgivning. Är hanterbarheten för låg leder det till att individen känner frustration.

  • Vara delaktig i att påvisa brister i existerande digitala verktyg som orsakar IT-stress.
  • Vara delaktig i förbättringsåtgärder för digitala verktyg som skapar IT-stress.
  • Vara delaktig vid utformning av nya digitala verktyg kopplat till arbetsuppgifter och verksamhetsprocesser.
  • Användardialogen för digitala verktyg och svårighetsgraden på de arbetsuppgifter som ska göras i verktygen ska vara anpassad till användarens kognitiva förutsättningar och integreras i den totala arbetsdesignen.
  • Användare ska styra och kontrollera arbetstakt, och arbetssätt, vid handhavande av digitala verktyg.
  • Användaren ska få rätt utbildning hur de digitala verktygen ska användas.
  • Då de digitala verktygen inte fungerar som det är avsett, eller om användaren har problem med handhavande, ska stödfunktioner finnas tillgängliga i form a on-line hjälp, support och kollegor med specialistkunskap.
  • Planering och bemanning av verksamheten ska ske så att arbete med digitala verktyg inte utsätts för tidspress eller oplanerat övertidsarbete.

Vill du veta mer om digital arbetsmiljö och UX på jobbet, kontakta mig på robert.ferm@addiva.se

Robert Ferm

Leave a Reply